Besprutade åkrar medför hälsorisk för natur, djur och människor!

I Finland och övriga europeiska uninonen är det tillåtet att använda bekämpningsmedlet glysofat även fast det är giftigt. En stora användningen av glyfosat runt om i världen förstör nyttig växtlighet och minskar den biologiska mångfalden, vilket med tiden utarmar våra matjordar och minskar bördigheten. Biologisk mångfald är viktigt för att klara klimatförändringar och matförsörjningen på lång sikt.

Glyfosat är världens mest använda bekämpningsmedel. Ämnet är giftigt för vattenlevande organismer, eftersom det totaldödar växter och kan skada insekter. Den rikliga användningen av bekämpningsmedel sakadar även pollinerare. Var tionde bi- eller fjärilsart hotas av utrotning i Europa. Bekämpningsmedel som glyfosat orsakar inte bara direkta skador på bin, utan skapar även monokulturer där tillgången på mat för till exempel pollinerande insekter blir begränsad.

Bekämpningsmedel används ibland för att forcera mogningen av spannmål även fast det är förbjudet. Bekämpning av kvickrot med vissa preparat som innehåller glyfosat är tillåten i mogna korn- och havrebestånd, om fukthalten i spannmålskornen är under 30 procent och skörden används till djurfoder, även fast glysofat orsakar cancer hos djur.

Världshälsoorganisationen WHO har i en studie gjord av 17 experet från 11 olika länder kommit fram till att glysofat är ett potentiellt cancerframkallande för människor. I studien kom man fram till att glysofat orsakar cancer hos försöksdjur om de blir exponerade för ämnet. I Sverige visade 85% av prover från ytvatten i nära anslutning till jordbruk att det fanns spår av glysofat i vattnet.

Eftersom riskerna med bekämpningsmedel inte kan uteslutas, är det viktigt att vi konsumenter börjar kräva att vår mat ät glysofat fri. Myndigheterna i Finland letar efter glyfosatrester i spannmål, men under de senaste tio åren har Livsmedelssäkerhetsverket Evira inte tagit mera än tjugo sådana prover per år.

Det tas inte tillräckligt många prover, så det är låg risk för att bli fast om producenterna besprutar odlingarna strax före skörd även fast det inte är tillåtet. Vi konsumenter kan påverka genom att ställa krav på jordbrukarna, köpa mer ekologisk mat samt kräva att flera tester görs. Fazer gör t.ex. fler tester än de finska myndigheterna.

Källor:

https://www.iarc.who.int/wp-content/uploads/2018/07/MonographVolume112-1.pdf https://www.iarc.who.int/featured-news/media-centre-iarc-news-glyphosate/ https://www.europarl.europa.eu/news/sv/headlines/society/20191129STO67758/varfor-minskar-bin-och-andra-pollinerare-grafik https://ec.europa.eu/environment/nature/conservation/species/redlist/bees/summary.htm https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/stoppa-glyfosat-ett-grasligt-ograsmedel/ https://svenska.yle.fi/a/7-978579

Energi

Flera forskningar har visat att elbilen är ett bättre val än de vanliga bränsle drivna bilarna när man ser till både produktion och användning. Att producera elbilar ger mera utsläpp än att producera bränsledrivna bilar men när elbilens används vinner den lätt enligt Eu:s rapport Determining the environmental impacts of conventional and alternatively fuelled vehicles through LCA. Eu säger i rapporten att elbilen är framtiden och rekommendera elbilen framför bränsledrivna bilar.

Ifall vi lyckas att alla kör en elbil är miljön räddad? Tyvärr nej så som världen ser ut idag. Elen som behövs måste produceras någonstans ifrån och många alternativ är allt annat än miljövänliga. För att elbilen skall bli miljövänlig måste vi alltså bygga ut den förnybara elproduktionen. Risken är annars stor att det kommer byggas kärnkraftverk.

Varför vill vi inte ha mera kärnkraftverk? Kärnkraftverk har inga utsläpp förutom det radioaktiva avfallet som måste förvaras säkert i mera än 100 000 år. 2016 produceras enligt vattenfall Finland 34% av sin el med hjälp av kärnkraftverk. Idag är hälften av EU:s utsläppsfria elproduktion kärnkraftverk. Olycksrisken i kärnkraftverk är liten i Finland men om en olycka sker så är konsekvenserna stora. Eftersom konsekvenserna är så stora är inget försäkringsbolag och försäkrar ett kärnkraftverk till 100%. Det är vi, skattebetalarna, som betalar ifall något går på tok.

Så vad är alternativen? Vindkraftverk är ett alternativ som redan är utbrett och använt i Finland, likaså solpaneler. Det största klagomålet mot vindkraftverk kommer ifrån att de förstör den estetiska bilden. Det råder New World Wind bot på genom att designa vindkraftverk som är tysta och ser ut som träd. Träden har små vindturbiner i form av löv. Dessa löv är enkla att byta ut ifall ett går sönder. Trädet fortsätter producera el fast ett löv är sönder. Träden passar lika bra in i stadsmiljöer som på landet.

Havet kan ge energi från till exempel vågkraft och undervattensdrakar där vågkraften snart kan börjas ta storskaligt i bruk. Havsdrakar är undervatten och rör sig med undervattensströmmar och samlar energi på det sättet. Havsdrakens turbin rör sig tio gånger så fort som vattnet vilket ger stora energimängder med också saktare strömmar. Havsdrakar kan samla energi från så sakta strömmar som 1m/s vilket ger en stor potential eftersom havsströmmar är lätta att förutse. Som bäst skulle havsdrakar kunna producera 50% av världens energibehov. Problemet är att havsbottnen är en tuff miljö för ett kraftverk och det krävs en hel del för att det inte skall gå sönder.

Ett annat alternativ är att bygga ut kollektivtrafiken, gärna med gröna fordon. Många på landsbygden skulle säkert gärna använda sig av kollektivtrafiken om den bara skulle gå vid lämpliga tider. För att göra kollektivtrafiken mera miljövänlig och mindre tidskrävande skulle man kunna inplantera digitala lösningar. Tågen kanske bara stannar på de stora tågstationerna om ingen har köpt biljett för att stiga på eller av. Likaså kan bussar köra rakare rutter om ingen skall på eller av avsides. På det sättet blir kollektivtrafiken mera flexibel. Nackdelen är att de som inte klarar det digitala fortfarande får ta sig lika långt för att kunna åka kollektivtrafik.

https://ec.europa.eu/clima/sites/clima/files/transport/vehicles/docs/2020_study_main_report_en.pdf

https://www.vattenfall.fi/sv/elavtal/energikallor/karnkraft/

https://www.naturskyddsforeningen.se/karnkraft

https://newworldwind.com/en/aeroleaf-en/ https://www.midroc.se/om-midroc/stories/kan-en-undervattensdrake-losa-50-procent-av-varldens-energibehov

http://www.renewableenergyfocus.com/view/4937/tidal-power-from-slow-currents-with-kite-usage/ 

Etisk Jul 2020!

Fira en etisk jul! Julen är en högtid som är viktig för de allra flesta finländarna. Det är mysigt att tända ljus och äta gott tillsammans. Återkommande traditioner är en del av julfirandet i många hem. Men kanske det också finns utrymme för att fira traditionellt samtidigt som man njuter av en mer hållbar, etisk och ekologisk jul? Här kommer några tips på hur man kan fira en mer hållbar jul.

JULKLAPPAR:

Slå in paketen i vackert återanvänt material, man kan till exempel återanvända tidningspapper. Om man har gamla textiler som inte används kan man också laga snören och binda vackra rosetter på paketen. Ibland blir det också gamla papper eller presentpåsar kvar som kan återanvändas.

Bivaxljus är enkla att göra, ett trevligt pyssel för hela familjen samtidigt som de passar bra att ge bort som gåva eller dekorera julbordet med. Bivax är en 100% naturlig produkt som bina skapar i sina bikupor. Bivaxljusen innehåller inga ämnen från fossila källor. Bivax arken som säljs i butiker är smälta och pressas till ark, men fortfarande helt fria från andra ämnen. Dessutom ger bivaxljusen hemmet en behaglig fin doft.

Skogarna är rika på bär som man får plocka genom allemansrätten. Av bären kan man göra hemlagade syltar och geléer som blir läckra presenter till jul.

Ekologiska och giftfria skönhetsprodukter finns det idag stort utbud av. Salttvål och honungsbaserade produkter är hälsosammare och belastar inte miljön lika mycket som kemiskt framställda produkter.

Av restgarn kan den händiga virka fina små kakor, frukter och liknande som barnen kan använda i hemlek. Eller varför inte snickra vackra små pallar till barnen? 😊

JULMAT

Våga satsa på ett grönare julbord. Maten smakar bättre då man vet att den är etisk. En vegetarisk "skinka" kan vara smaklig och även hälsosammare. Dessutom behandlas grisarna oftast oetiskt under djurproduktionen. 

Man kan även handla närproducerade vegetariska råvaror, kanske kan griljerad kålrot ersätta skinka i år?

Här kommer några smarriga recept från vegan.nu

Nötstek (4 - 6 portioner)

1 gul lök

25 g margarin

225 g (3,5 dl) blandade nötter (t ex jordnötter, valnötter, cashewnötter)

100 g (ca 3 skivor) grahamsbröd 3 dl grönsaksbuljong eller vatten

1 tsk blandade kryddor salt och peppar efter smak

Hacka lök och fräs i margarin tills den är genomskinlig. Mal nötterna och bröder fint tillsammans i mixer. Hetta upp buljong till kokpunkten och rör ner alla ingredienser. Blanda omsorgsfullt. Häll allt i smord ugnsfast form. Jämna till ytan. Strö över brödsmulor. Grädda i 200° värme i 30 min tills den är guldbrun.

Julrot (istället för skinka)

1 kålrot

2 msk tomatpuré

senap

sirap

ströbröd

Koka kålroten i en timme tillsammans med ketchupen. Lägg sedan kålroten i en ugnssäker form. Blanda lika delar senap och sirap och bred över kålroten. Strö ströbröd över roten. Gratinera i ugnen vid ca 225° i ca 20 minuter. Kan sedan skivas och ätas på exempelvis bröd.

Tofupaj

Deg:

3 dl vetemjöl

125 g margarin

2 - 3 msk kallt vatten

Fyllning:

300 g naturell tofu

250 g hackad spenat 

1 msk olivolja

4 - 5 msk tomatpuré

2 pressade vitlöksklyftor

2 msk vatten

3 - 4 tomater

salt och örtkryddor

Blanda ihop degen, tryck ut i pajformen och förgrädda i 10 minuter på 225°. Fräs vitlöken lätt i oljan och tillsätt tomatpuré, spenat och till sist smulad tofu. Låt puttra en stund och häll sedan blandningen i pajskalet. Garnera med tomatskivor och grädda i 225° i ca 20 minuter.

Svampvegetter (ca 8 st.)

1 dl grahamsskorpmjöl

½ dl havregrädde

1 gul lök

1 liter färsk eller djupfryst svamp (ca 400 g)

1 msk olja

1 -2 tsk  buljongkoncentrat

2 dl nykokta och mosade potatisar

2 msk bovetemjöl

1 tsk basilika

Låt skorpmjölet svälla i havregrädden ca 5 min. Skala löken och hacka den fint. Skölj och ansa svampen och skiva den. Fräs svamp och lök i fettet på svag värme. Rör i buljongen efter några minuter. Mosa potatisen och blanda den med skorpmjöl, svampfräs, bovetemjöl och söndersmulad basilika. Forma runda biffar av smeten och stek dem i olja på svag värme.

Biffar (ca 80st)

1 kg gröna linser

0,5 kg solrosfrön

4 gula lökar

1 kg morötter

kryddor: soja svart- och vitpeppar och salt.

Koka linserna tills de blir mjuka (ca 20 - 30 minuter). Rosta solrosfröna i ett upphettat stekjärn. Hacka sönder dem i mixer. Hacka och stek löken. Riv och stek morötterna. Blanda ihop allt, helst i mixer, och krydda. Tillsätt eventuellt vätska för att få smeten att binda ihop. Forma till biffar och lägg på oljad plåt. Sätt in dem i ugnen, 250° under 40 minuter. Biffar kan varieras. Andra kokta baljväxter eller rotfrukter kan användas som bas. Även kokt säd som exempelvis korngryn kan användas. Rester av annan mat kan tillföras såsom gröt och gryta. Blanda i rivna rödbetor för att göra rödbetsbiffar, rivna morötter för att göra morotsbiffar etc. Kan även formas till mindre bollar.

Hasselnötsbollar

200 g hasselnötskärnor

1 gul lök

6 st. kokta potatisar

1 tsk naturell sojasås

(ev. finhackad persilja)

Mal nötkärnorna på mandelkvarn eller kör dem i matberedare tillsammans med den skalade löken och potatisen. Tillsätt sojasåsen och ev. också persilja. Ta upp färsen och forma till små bullar. Stek dem lätt i margarin tills de fått fin färg.

Inlagd ”sill”

1 grön gurka

1 rödlök

1 morot

1/2 dl socker

1/2 tsk salt

1/2 dl äppelcidervinäger

1 dl vatten

1/2 påse sillkryddor

Skala gurkan och skär den i tärningar. Skala och skär löken och moroten i tunna skivor. Blanda socker, salt, vinäger, vatten och kryddor. Rör så att socker och salt löser sig. Slå lagen över de skurna grönsakerna. Låt stå över natten

Chokladkaka med apelsingnista

1½ dl vetemjöl

1 dl kakao

100 g malen mandel

2 dl strösocker

6 msk olja

1 tsk vaniljsocker

1½ dl sojamjölk

6 msk vatten

Till glasyr:

1½ dl florsocker

2 apelsiner

Sätt ugnen på 150 grader. Smöra en kakform. Bland mjöl och kakao i en skål. Tillsätt mandel, socker, olja och vaniljsocker. Häll i sojamjölk och vatten och blanda till en jämn smet. Häll smeten i formen och grädda i mitten av ugnen 30 minuter. Gör under tiden glasyren. Skölj apelsinerna väl och riv det yttersta skalet fint. Pressa ut all apelsinsaft på ett fat med kant eller i en liten skål. Rör i florsockret. Fortsätt att röra tills glasyren är jämn. Vält försiktigt den färdiggräddade kakan på ett galler. Låt svalna något. Bred på glasyren. Gör gärna ränder i glasyren med en vanlig gaffel. Pudra över rivet apelsinskal.

Minska på kemikalieanvändningen

Användningen av giftiga kemikalier har ökat i vårt samhälle, tyvärr förorsakar det här svåra hälso- och miljöproblem. Vi behöver öka kunskapen och förståelsen för de negativa sidoeffekterna som uppstår av kemikalieanvändning. Utmaningar med kemikalier i dagens samhälle är:

1. Människors hälsa, livsmedelsresurser och den biologiska mångfalden är hotade

2. Produktionen och konsumtionen av kemikalier fortsätter att öka globalt, samtidigt är kemikalieinnehållet i varor ofta okänt

3. Den nuvarande lagstiftningen räcker inte till för att förebygga risker med kemikalier

4. Kemikaliesäkerhet är inte en självklar del i utvecklingen av nya hållbara lösningar.

Under graviditet påverkas även fostret av kemikalier som kan göra permanenta förändringar på vårt DNA. Exponeringen sker genom mammans blod till fostret. Om ett foster utsätts för ett hormonstörande ämne kan det till exempel leda till effekter på hjärnans utveckling eller ökad risken för att drabbas av sjukdomar i vuxen ålder. Hos en vuxen människa kan kroppen på ett bättre sätt själv reglera nivåerna av hormoner. Men i foster och små barn är denna mekanism inte lika utvecklad vilket ökar risken för att ett hormonstörande ämne kan ha oåterkalleliga effekter.

Det produceras och konsumeras mera produkter som innehåller kemikalier. Prognoser visar att kemikalieindustrins försäljning kan dubblas från år 2017 till 2030. Idag finns det uppskattningsvis 40 000–60 000 kemiska ämnen på världsmarknaden varav 22 500 är registrerade i EU. 14 500 av de registrerade kemiska ämnen i EU har klassificerats som skadliga för hälsan/miljön. Vissa ämnen som kan anses som potentiellt farliga kan återfinnas i importerade varor. E-handeln bidrar till att dessa okontrollerade varor kommer hem direkt från fabrikerna i produktionsländerna. Kemikalieinspektionen har bedömt att dessa ämnen kan skada människor och miljön om de används och sprids. Det förorsakar även problem då varorna blir avfall.

Källor:

Bornehag, C-G., 2015. Miljöexponeringar tidigt i livet, epigenetiska mekanismer och risken för sjukdom senare i livet. Barnläkaren. 1(15), s. 12-13

https://www.kemi.se/global/rapporter/2020/rapport-1-2020-giftfritt-fran-borjan.pdf https://www.kemi.se/kemiska-amnen-och-material/hormonstorande-amnen

Vad kan vi göra i vår vardag för att bidra till en mer hållbar och giftfri vardag?

Det är faktiskt helt möjligt att leva ett fräscht, rent och modernt liv idag utan en massa onödiga kemikalier. Blandningen av olika kemikalier ökar även avsevärt risken för ohälsosamma exponeringar. Här kommer några tips. Genom att leva ett mer giftfritt liv kan du även stärka din och familjens hälsa.

Giftfri städning:

• Det behöv oftast inte mera än en trasa och vatten för att det ska bli rent och fint. De flesta bakterier är dessutom inte farliga, utan tvärtom nödvändiga för vår hälsa. Det är smart att inte använda bakteriedödande medel i vardagen.

• Välj bort medel med ammoniak, lut, lacknafta och klor (Klorin). Avstå från ugnsrengöringsmedel, fönsterputs, toadoftstenar och doftspray. Var försiktig med desinficerande och bakteriedödande medel. De dödar även nyttiga mikroorganismer. Ett omdiskuterat och obehagligt ämne i detta sammanhang är triclosan som kan finnas i allt från tvål och rengöringsmedel till tandkräm.

• Om du använder färdiga rengöringsmedel från butiken, håll utkik efter miljömärkta val. Dessa förstör inte miljön på samma sätt som oekologiska. Produktionen av miljömärkta medel ökar också man dessa väljs framför andra mindre hållbara alternativ.

• Städa med bikarbonat som är ett giftfritt ämne som finns naturligt i vattendrag, jordens hav och i marken. Använd t.ex. då du rengör kaffekokaren eller som insektmedel för myror.

• Ättika är ett bra miljövänligt alternativ som finns i matbutikerna och även tar bort lukt. Passar bra att använda då man rengör badrum, eller då man vill få bort missfärgningar.

• Bakpulver fungerar då du vill putsa missfärgade silverbestick eller diska sönderbrända kastruller. Då ska man koka upp vatten i kastrullen med några skedar bakpulver så lossnar matresterna.

källor:

https://www.medvetna.se/guide/10-husmorstips-for-giftfri-och-ekologisk-rengoring/ http://www.ekobyggportalen.se/stadning/ https://www.martha.fi/vardagskunskap/vaga-giftfritt https://www.naturskyddsforeningen.se/vad-du-kan-gora/gron-guide/stada-utan-giftiga-kemikalier

Dela den här sidan